Min resa mot att välja Emotion Code som modalitet att studera och praktisera började för ungefär 45 år sedan när min dåvarande pojkvän gav mig en bok. Gail Sheehys beskrivning av människans olika utvecklingsfaser som vuxen fascinerade mig. Kort därefter kom, 1977, flytten till Göteborg, Sverige från Kingston, Jamaica och den enorma påfrestningen som ett sådant uppbrott är resulterade i att jag hamnade i ett läge där jag helst ville sluta leva inom ett år.

Men då presenterades jag för Transcendental Meditation (TM) och Omvärderande Parsamtal (RC), som bägge var de livlinor jag behövde - att vända mig inåt och släppa taget om gammalt emotionellt skrot var helt nödvändigt. En lång och mödosam resa mot självkännedom och förståelse för andra påbörjades.

Varefter kom jag i kontakt med andra aspekter av andligheten och förklaringsmodeller för människan som varelse genom en del olika författare till romaner och självhjälpsböcker. Listan på lärare är lång, så den tas inte med här i texten utan finns längst ner för den som är intresserad. Jag kommer säkert att uppdatera listan vartefter. (Just nu är listan under bearbetning. Den kommer snart!)

Det som varit viktigt för mig när jag valt att följa en lärare över längre tid är deras intention och integritet, vilket jag känt att jag kunnat läsa av i deras interaktion med omvärlden, i deras texter och utsagor i förhållande till deras resultat. Och framförallt är den viktigaste måttstocken om det jag hör eller ser resonerar med min inre kompass.

 

När jag väl hittade till Emotion Code i september 2020 genom en god vän som tipsade mig, hade jag hunnit utbilda mig till Vedic Art lärare (1996), (nästan färdig) kinesiolog (1998-2000), Resanterapeut (2001-2003) och sedan till gymnasielärare (2005-2012) samtidigt som jag arbetade i skolan. Och samtidigt har jag målat och haft kurser och utställningar ibland.

 

Utöver allt det så har jag tre fantastiska vuxna barn som har gett mig 6 ljuvliga barnbarn inom de senaste 5 åren. Jag har skilt mig och blivit gift igen, bytt stad (för 9 år sedan) efter många år på samma plats (läkande efter alla flytt som barn). 

 

Vad säger min inre kompass då?

Jo, att kärleken måste vara svaret på allt. Att det är dags för oss alla att öppna upp och ta emot vårt egentliga syfte med livet, vilket är så klart individuellt. Att livet är på tok för kort för att slösa på gamla dysfunktionella interaktioner och känslotillstånd. Att vi kan välja att se det goda i oss själva och i andra. 

 

Min uppgift är att assistera den som vill i detta öppnande på det sättet som bäst passar oss bägge. Ibland är det genom en tavla, ibland är det en serie sessioner. Ibland kan det vara coaching som behövs, ibland behövs allt, och ibland ingenting alls. Du bestämmer om det jag gör resonerar i ditt inre. 

 

För den som vill, varmt välkommen.